Det är inte slumpen.

ICA:s villkor säger att avstämning sker ”huvudsakligen” slumpvis.

ICA:s självscanningsavtal anger att avstämning huvudsakligen kommer att ske slumpvis, och separat att du accepterar att registrerade avvikelser kan påverka sannolikheten för att du blir föremål för en ny avstämning vid senare användning. ”Huvudsakligen” gör tungt arbete här. Ordet erkänner att resten inte är slump.

ICA:s egna vanliga frågor är lika ärliga: avstämningen sker ”cirka en av åtta gånger”, och om du alltid har rätt på dina avstämningar är sannolikheten lägre att du får en än om du ofta har något fel.

Delavstämningar hittar nästan ingenting. 2,88 procent mot 43,4 procent.

ECR:s studie fann att delavstämningar flaggade ett fel i bara 2,88 procent av fallen, medan fullständiga kontroller hittade fel i 43,4 procent av varukorgarna. Kontrollen som stoppar dig är alltså inte byggd för att hitta fel. Den är byggd för att synas.

Branschens egen forskning nämner algoritmen.

Samma ECR-rapport beskriver två metoder som handlare använder för att få trovärdiga kontroller: algoritmer som väljer ut vilka kunder som ska kontrolleras, och utbildning av personalen – med en tabell över de faktorer som används för att bygga algoritmer som utlöser kontroll. En senare ECR-diskussion konstaterar att handlare väljer ut kunder på olika sätt, och beskriver avvägningen mellan personalens förmåga och algoritmens effektivitet.

Patent beskriver ett förtroendevärde för kunden.

NCR:s patent US10679471B2 utvärderar ett dataunderlag från självskanningen för att avgöra om en omskanning ska krävas. Kundspecifika indata som nämns är bland annat ett förtroendevärde, om kunden är identifierad eller inte och hur gammalt kundkontot är. Catalinas patent US10496946B2 beskriver riskbaserad kontroll: ett beslut i realtid utifrån riskfaktorer som anger sannolikheten att ett köp innehåller ett skanningsfel.

Kameror följer dina händer medan du jobbar gratis.

Walmart har bekräftat att företaget använder kamerabaserad datorseende i kassorna, inklusive självscanning, i över 1 000 butiker. Programmet Missed Scan Detection varnar en medarbetare när en vara passerar scannern utan att scannas, med teknik från bland andra Everseen. Leverantörernas egna råd är rakare: riktade algoritmer kan peka ut kunder för kontroll utifrån faktorer som genomsnittlig scanningstid, antal avbrutna varor och genomsnittligt pris på scannade varor.

Sverige: butikerna registrerar vem som scannat fel.

Sveriges Radio rapporterade om skärpta villkor för självscanning hos Coop, ICA, Hemköp och Willys. Enligt rapporteringen sker en individuell elektronisk övervakning: kassorna lagrar uppgifter om kunder som scannat fel, felen hamnar i ett register och de kunderna kontrolleras oftare vid betalning. Kontrollerna är alltså inte helt slumpmässiga – avvikande köpbeteende höjer dina odds, och vissa ”avstämningsvaror” kan utlösa en förutbestämd kontroll.

Samtidigt står det på ICA-butikers sidor att slumpmässiga kontroller görs för allas skull och att kassören inte kan påverka dem.

Inget kundkort betyder fler kontroller, inte färre.

Nederländsk rapportering beskriver kunder utan kundkort som okända för algoritmen, och okända kontrolleras oftare – inte för att de ser misstänkta ut, utan för att det ännu inte finns någon data. Samma expert konstaterar att den som inte använder kortet ökar osäkerheten, och osäkerhet betyder högre risk och extra kontroller. Kortet är alltså ingen belöning. Det är villkoret för att bli betrodd.

Vissa varor ökar risken. Vissa butiker skyltar om det.

Nederländsk rapportering beskriver hur butiker i kedjan Dirk sätter upp skyltar vid vissa varor som varnar för att köp av dem ökar risken för kontroll. Betalsättet räknas också – kontantbetalning kan registreras som en risksignal. Nyare AI-system flaggar inköp som avviker från ditt vanliga mönster. Sverige har sin motsvarighet: ”avstämningsvaror” som kan utlösa en förutbestämd kontroll.

Hur länge du strosar är en variabel.

En kassasystemexpert som citeras i nederländsk rapportering förklarar att butikerna sätter egna regler för att höja upptäcktsrisken, och att systemet mäter tiden mellan att du plockar upp scannern och att du betalar. Lång tid i butiken och få varor ger högre risk för kontroll. Tvekan vid hyllan ser ut som risk för en modell som inte kan skilja på att botanisera och att spana in butiken.

”Kontrollerna är slumpmässiga.”

Sainsbury’s SmartShop-vägledning säger till kunderna att omskanningar är slumpmässiga och bara sker vid kassan. Kundtjänst har upprepat det offentligt. Samtidigt uppger kunder på konsumentforum att de väljs ut varannan gång, och personalen säger bara att SmartShop bestämmer. Lägg handlarens egen mening bredvid allt ovan och låt folk bedöma själva.